ABSTRACT  Denna uppsats handlar om hur terrorgruppen Islamiska staten har skildrats i svensk media under fyra månaders tid mellan perioden augusti till november 2014. Det undersöks hur situationen för de människor som drabbats av terrorgruppens handlingar har skildras under dessa fyra månader. Det har också studerats i fall man kan urskilja de mediala strategier Islamiska staten har för att nå ut med sin propaganda?Metoden som används i uppsatsen är Van Dijks kritiska diskursanalys, metoden valdes för att kunna gå in djupare på vad texten förmedlar. Det empiriska materialet har utgjorts av 10 artiklar sammanlagt från Aftonbladet och Dagens Nyheters webbportal.

Syftet med uppsatsen är dels att sammanfatta de studier som tidigare gjorts om den svenska staten som ägare, dels att beskriva hur staten har organiserat ägandet. Vidare analyseras statens ägarstyrning som definierats som alla åtgärder, både före och under en aktivitet liksom granskning i efterhand, som utövas av staten. Utifrån agentteori och organisationsteori utvecklas en analysmodell som används för att studera hur staten utövar ägande över sina helägda bolag. Författarna genomför textanalys av regeringskansliets dokument som ligger till grund för hur statliga bolag ska styras och övervakas. Särskild vikt läggs vid styrelsesammansättning, kompensationsprogram, särskilda samhällsuppdrag och utvärderingsmått.

Årligen stödjer staten den svenska idrottsrörelsen med direkta subventioner. Man anger mål och syften med idrottsstödet men idrotten är en självständig rörelse som själv bestämmer över bidragets användande. Som bidragsgivare har dock staten ett intresse att idrottsstödet används på ett sätt som är i linje med dess mål. Syftet med denna uppsats är att skildra relationen mellan staten och idrottsrörelsen genom det statliga idrottsstödet och undersöka hur man skulle kunna effektivisera användandet av det. Vi visar att staten stödjer idrotten huvudsakligen av två orsaker; för att främja folkhälsan samt att fostra barn och ungdomar till goda medborgare.

Title: ?världens mest fruktade terrororganisation? en diskursanalys av rapporteringen om Islamiska Staten Author: Martin Landin Subject: Undergraduate research paper in Journalism studies, Dept. Of Journalism, media and communication (JMG) Gothenburg University Term: Autumn 2014 Supervisor: Gabriella Sandstig, JMG GothenburgPages/words: 34/16295Purpose: The purpose is to examine the discourses that characterize the news about the Islamic state (IS) in Swedish newspapers, and to study how these discourses are expressed. Method: Critical Discourse Analysis Procedure: 10 articles from Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet were analysed through Critical Discourse Analysis. Results: The analysed articles shows tendencies of orientalist discourse and of a propagandistic discourse which is a part of war journalism..

Undersökningens syfte är att studera olika perspektiv på föräldrarinflytande i grundskolan, statens, lärarens och föräldrarnas. Studien tar sin utgångspunkt i hur staten/samhället, lärarkåren och föräldrarna har motiverat och definerat begreppet inflytande. Jag har använt mig av tidningarna, Barn i Hem skola samhälle, Lärartidningen, Skolvärlden samt officiella tryck från riksdagen och regeringen. Jag har försökt att knyta min studie till Jörgen Habermas och Bo Rothtsteins teorier om förhållandet mellan offentligt och privat samt den kooperativa staten. Det som jag fann var att grundskolans innförande innebar en vidgning av skolpolitiken, och skolan fick ett större ansvar för fostran och socialutveckling.

Staten genomförde 2013 en reform inomskolans värld,vilket gjorde det möjligt för skickliga lärare att göra karriär inom yrket utan att lämna undervisningen. Uppsatsens syfte är att ta reda på vad förstelärarnas uppfattning om denna reform och hur väl denna uppfattning stämmer överens med statens direktiv. Jag har valt att genomföra min studie genom en innehållsanalys avstatliga dokument och frågeformulär jag skickat till praktiserande förstelärare. Resultatet av undersökningen visade att förstelärarna var förtrogna med de krav som staten ställer på dem,men uppfattningen var delad mellan demsom tyckte att reformeninte gett dem andra eller utökade arbetsuppgifter och demsom ansåg att reformen gett dem mer ansvar. Det visar även att förstelärarna själva vill ha högre krav på demsom får ansöka om och utses till förstelärare än vad staten har gett direktiv om..

Staten bedriver verksamhet i både bolagsform och i affärsverksform. Ett av affärsverken utgörs av Luftfartsverket, dessa är helt självfinansierade och får således inga anslag från staten. detta medför problem när flygresenärer drabbas av avgifter som läggs på priset för flygbiljetter. Följden av detta blir att priset på biljetter hamnar på en samhällsekonomiskt omotiverat hög nivå. För att lindra dessa problem föreslås det i denna uppsats att Luftfartsverket bör delas upp i tre separata delar.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda konsekvenserna av att rättshjälpen blivit subsidiär till rättsskyddsförsäkringarna. Uppsatsen grundar sig på traditionell juridisk metod samt jämförelser av försäkringsvillkor och statistik. Behovet av rättshjälp har funnits långt tillbaka, dock infördes den första rättshjälpslagen i Sverige först år 1972. Parallellt med rättshjälpen finns rättsskyddsförsäkringar, som ingår i hemförsäkringen. År 1996 blev rättshjälpslagen subsidiär vilket betyder att rättsskyddsförsäkringen skall användas i första hand om behov av hjälp finns.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetet för ett jämställd idrottande i Sverige ser ut och undersökningens fokus ligger på staten och de tre kommunerna Karlskrona, Kristianstad och Växjö. Resultatet av uppsatsens undersökning är att killarna får större del när det gäller de idrottspolitiska satsningarna. Även fast staten i huvudmålen för idrottspolitiken belyser kvinnor och mäns lika värde satsas det mest på de traditionella manliga idrotterna vilket syns tydligt på bland annat de kommunalägda idrottsanläggningarna samt på det faktum att kvinnorna inom idrottsrörelsen har mindre inflytande än män. Jämställdhetsarbetet ser olika ut i de tre kommunerna. Bäst arbetar Växjö och därefter kommer Karlskrona.

Uppsatsen behandlar hur den ryska televisionen behandlas av den ryska staten och vilken betydelse detta fått för yttrandefriheten i Ryssland. Uppsatsen fokuserar på tiden mellan president Putins första och andra presidentval (1999-2000). Den ryska staten har under denna tid kritiserats från många håll då den statliga kontrollen över televisionen kraftigt ökat. Uppsatsen försöker reda ut hur detta ökade statliga inflytande påverkat mediaföretagen och hur detta i sin tur påverkat den nyhetsbevakning den ryska allmänheten fått ta del av. Uppsatsen ger också en historisk beskrivning av hur televisionen förändrats från Sovjetunionens fall fram till idag.

I uppsatsen undersöks hur statens förhållande till de arbetslösa har förändrats; från brännmärkning av de arbetslösa i 1500-talets England till att staten under 1900-talet kom att ta ett allt större ansvar för att arbete skapades åt alla genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.Uppsatsen inleds med ett brett perspektiv på hur synen på de arbetslösa har förändrats under århundradenas gång. Fokus smalnar sedan av mot hur Sverige under 1900-talets första årtionden förhöll sig till de arbetslösa för att därefter ytterligare smalna av mot en kommuns förhållande gentemot de arbetslösa.Kommunen som undersöks är Arvika och tiden som undersöks är sekelskiftet 1900 fram till början av 1940-talet.Under den tid som undersöks kom staten att få ett allt större inflytande över medborgarnas liv och det är då som välfärdstaten skapas, det som socialdemokraterna kom att kalla Folkhemmet.Teorin för uppsatsen är att staten under uppbyggandet av välfärdstaten införde en normering av medborgarna genom arbetslöshetspolitiken. Det staten ville skapa var skötsamma lönearbetare och ett av medlen man använde var nödhjälpsarbeten.Uppsatsen undersöker om statens önskan av normering av dess medborgare går att spåra i de handlingar som i Arvika kommuns arkiv rör arbetslöshetsfrågan. Vidare undersöks om statens alltmer ökande inflytande över medborgarna begränsade Arvika kommuns agerande gentemot de arbetslösa. Undersöks görs också vilka nödhjälpsarbeten kommunen satte igång och vilka personer som fick ta del av dem.Uppsatsen ger inte enbart röst åt staten och kommunen, även de som var arbetslösa under undersökningens tidsperiod ges en röst.

Den 25 augusti 1993 släpptes småviltsjakten fri ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Frisläppandet, som i stort innebär att staten till skillnad från tidigare inte längre behöver höra sig för med samebyarna för att tilldela jakträtt till enskilda, har kritiserats hårt från bl.a. jurist-, same- och naturvårdshåll. Från samiskt håll menade man att beslutet om frisläppandet var ännu ett rättsligt övergrepp på de gamla samiska rättigheterna eftersom staten inte på ett tillförlitligt sätt kunde visa att de har sin påstådda jakträtt inom de aktuella områdena. Så sent som till år 1987 hade staten den inställningen att jakten i de avlägsna fjällområdena inte var aktuell för någon annan än samerna.

[utdrag] Allt sedan krigets första dagar har det funnits de som sett det organiserade dödandet som ett sätt att tillförskansa sig personlig rikedom.De har slagits för nationella arméer, de har slagit för gerillagrupper, i uppror, i kriminella uppgörelser och på internationella uppdrag. Deras roll och anseende har skiftat med tiden. Med ett samlingsnamn har vi valt att kalla dem legosoldater.Legosoldatens roll i oroshärdar har på den senaste tiden aktualiserats med de så kallade Private Military Corporations eller PMCs.Staten har så länge den funnits försökt hävda sitt våldsmonopol med blandad framgång. Alltsedan de moderna staterna började sin formering i mitten av 1600-talet har militariseringen allt mer knutits till statsmakten.Vilket är förhållandet mellan stat, krig och organiserat våld? Kan studiet av historien om dessa soldater hjälpa oss att förstå dagens PMC och kan vi i så fall sia om dess framtid?.

Denna uppsats handlar om mål- och resultatstyrning som styrinstrument för staten. Mål- och resultatstyrning av statliga myndigheter sker genom regleringsbrev där politikerna ställer de övergripande målen för myndighetens verksamhet. Det är viktigt för myndigheten och det berörda departementet att hitta ett styrsystem som fungerar på bästa sätt. Det gäller här frågan om en effektiv ekonomistyrning. I vid mening är det en fråga om medborgarnas förtroende för den offentliga sektorns styrning, som skall garantera att skattemedel används på effektivaste sätt.

Syftet med denna studie ä?r att analysera hur jihadiströ?relsen Islamiska Staten (IS) anvä?nder sig av sitt rö?rliga bildmaterial. Fö?rutom det vill den redogö?ra fö?r vilka uttryck och teman som går att uppfatta i dessa filmer. Min ambition är inte att göra några detaljstudier av filmerna, utan att analysera, lyssna på retoriken och titta på bildspråket i delar av det material som publicerats av Islamiska staten.